Idag ägnade vi förmiddagen åt julmys. Jag och den andra praktikanten ansvarade för en grupp elever från åk 1-3. Vi började med att fika saft och pepparkakor, läsa en julsaga och sen började vi pyssla snöstjärnor! Jag råkade säga sjöstjärnor två gånger...
Vi vek, klippte, målade tapetklister ("tapeeetklister under mina skor....") och doppade stjärnorna i strösocker och glitter. Det blev faktiskt riktigt fint! :) Sedan fick de göra julkort och färglägga julbilder. Efter julmyset fick min klass se en tecknad film som handlade om stenåldern, och sen var den dagen över! Klockan halv två var jag på stan och letade julklappar. Inte illa en helt vanlig torsdag.
När jag kom fram till stan blev jag stoppad av en äldre herre som berättade att han såg dåligt och behövde hjälp att hitta till apoteket. Jag beskrev vägen (som löd: gå rakt fram...), men han hade svårt att höra. Så för säkerhetens skull tog jag hans arm och följde han till apoteket. Han blev så glad och tacksam. Jag blev glad! Tänk så glad man blir av att hjälpa andra. Det borde jag göra oftare!
Jag kanske har blivit extra snäll, eftersom jag har smygätit många pepparkakor :)
För ett par veckor sen beställde jag hem en julklänning från Halens. Den var jättefin och på rea dessutom :) Dock fick jag panik när jag inte hittade fakturan. Jag hade lagt några papper på bänken i hallen, men dessa papper hade Simon slängt. Tyyypiiiskt! Jag blev irriterad och vi gick igenom soporna. Fast där fanns ingen faktura. Simon kom med två förslag:
1. Jag hade tappat bort fakturan
2. De hade inte skickat med någon
Jag försökte tro att han hade rätt, men jag var nästan säker på att han hade råkat slänga den.
Idag ringde jag Halens kundtjänst och förklarade att jag inte hittade min faktura och att jag förmodligen hade råkat slänga den. Jag frågade vad jag skulle göra och om de kunde skicka en ny. Då sa kvinnan på andra sidan luren att jag kunde andas ut. "Du har inte slängt fakturan, för vi har inte skickat någon än!". Jag skrattade och tackade så mycket. Sedan fick jag skamset be Simon om ursäkt. Tji fick jag.
Det finns en hemsida här på internet som heter this is photobomb. Där kan folk ladda upp bilder som inte riktigt blev som de hade tänkt sig. Det kan vara något som händer i för- eller bakgrunden, ett djur som skymmer objektet eller liknande saker. I västerbottenskuriren såg jag en fotobombning. Det var en katt som ville ha lite uppmärksamhet av matte.
Ser ni katten? :)
Med rubriken framför mig och ljudet av julmusik från CD´n kommer följande minne fram: När Jenny gick i dagis och de skulle ha luciafirande, prövade hon luciadräkten hemma kvällen innan. När hon gick köksgolvet fram sjöng hon: "Sakta Lucia, sakta Lucia".. När jag frågade: "Vad sjunger du" sa hon: "Sakta Lucia,- när man är Lucia ska man gå sakta"!
SvaraRaderaHa det gott!
Det där med "Sakta Lucia" kommer jag inte ihåg, men det känns ju bra att ha en hållhake för "går inte alls med ögon".
SvaraRaderaFör övrigt syntes katten betydligt bättre än på min lilla mobilskärm. :)
Pappa: Haha, så gulligt av mig! Jag minns inte alls det där, men jag kan tänka mig hur logiskt jag måste ha tänkt.
SvaraRadera