Några gånger när jag har befunnit mig på en typisk mansdominerad arbetsplats, till exempel en bilverkstad (jag har en särskild i åtanke), så har jag nästan mått illa av de pornografiska almanackorna, slitz-tidningar i väntrummet och den blick männen ger mig. Ibland känns det som att de försöker klä av mig med blicken och säger saker som "jaha, då ska vi se vad lilla stumpan här behöver hjälp med". När jag är i en bilverkstad vill jag behandlad som en jämlike - inte som en stumpa eller ett objekt.
Den enda som får kalla mig stumpan är de i min närhet - inte någon okänd man.
Tyvärr är den här jargongen inget ovanligt. Man hör om det väldigt ofta. Det har kommit till den punkt där man blir överraskad när det inte händer. Men det som är positivt är att man faktiskt hör talas om det, och de allra flesta har något emot det.
Men för några dagar sedan var jag med om något obehagligt. I personalrummet på skolan där jag gör min praktik är det kvinnorna som dominerar. Jag vet inte antalet kvinnor och män, men jag ser ungefär tre män i rummet som max, medan det är minst ett tio-tal kvinnor i 50+. Jag känner mig trygg där. Trygg bland de starka kvinnorna som har fått tackla det patriarkala samhället i längre tid än jag och som har ett slags lugn över sig. Männen som är lärarrummet är på samma nivå som kvinnorna och alla respekterar varandra. Men då hände det som inte får hända.
En morgon var jag och sju kvinnor till i lärarrummet. Ingen av de manliga lärarna var där när en ung kille kommer in och säger "Hej! Jag ska vikariera här idag!". Då ser jag hur några av kvinnorna nästan slänger sig över honom och säger "Men lilla gubben, vill du ha lite kaffe? Jag bjuder!" och "Kan du inte komma hem och vikariera lite hemma hos mig sen? Jag behöver lite städhjälp! Haha!". Jag ser hur några av kvinnorna slukar honom med sina trånande ögon, och när han avlägsnar sig från rummet utbrister en "Halleluja så snygg! Han är så läcker att jag tror jag dör!".
Jag har hört samma kvinnor prata om hur män trycker ner kvinnor dagligen, vilka svin de har haft som ex-män och hur tråkigt det är att så få killar vill bli lärare. Jag skämdes när jag hörde dessa kvinnor skråla om hur het han var, och jag skämdes över att jag inte vågade säga ifrån.
Det är definitivt inte okej att män behandlar oss kvinnor på det sättet, men varför skulle det vara okej för kvinnor att behandla män på samma sätt?
Att ge en komplimang är något som alla borde bli bättre på, men det ska vara just en komplimang och inte ett trånande efter ett objekt. När jag satt där i lärarrummet så blev jag väldigt medveten om varför det finns så få manliga grundskolelärare. Det är så tråkigt, speciellt eftersom det är lärare vi pratar om. En lärare som ska undervisa eleverna och lära dom att alla är lika mycket värda och ska behandlas med respekt.
Kloka tankar och bra skrivet!
SvaraRadera