Praktiken suger verkligen musten ur mig. Jag kommer hem och är alldeles matt efter alla intryck. Det är en helt annan grej att hålla i lektionen än att sitta vid böcker och studera! Men jag börjar komma in i lärarrollen på riktigt nu, och jag känner mig som en lärare :) När eleverna ropar "fröken!" så reagerar jag direkt och det som är det bästa är att eleverna ser mig som deras fröken! Idag var det en kille som ramlade och slog tummen (nageln sprack!!) och han kom gråtandes till mig... Jag tyckte så synd om honom, men samtidigt kändes det så skönt att han vågade komma till mig :)
Idag har det varit full rulle. Eleverna har varit spralliga, ett nytt moment i matten har introducerats (diagram - jättesvårt för sjuåringar!) och jag har varit trött sen gårdagens händelse. Lektionen innan lunch hade eleverna grupparbete och fyra elever hade jättesvårt att komma överens. Istället för att höra vad alla hade att säga så höjde dom rösterna och tillslut var det fyra som skrek till varandra rakt i mun. Då blev jag riktigt irriterad och sa för första gången till på skarpen! Dom lugnade ner sig... i ungefär två minuter. Sen var det skrikigt igen! När det var dags för lunch var jag alldeles trött och min tinnitus gjorde sig påmind.
I måndags åt vi lunch med eleverna. Jag satt med några och vi pratade om olika åldrar.
Elev: Hur gammal är du?
Jag: Mellan 15 och 30... vad tror du?
Elev: 14?
Jag suckade. Den senaste veckan har vi ägnat oss åt att lära oss talen 10-20... men tydligen hade det inte fastnat.
Elev: Men hur gammal är du då?
Jag: 20 år!
Elev: Men vad ung du är! Du har ju hela livet kvar!
Jag tackade så mycket, men ärligt talat så tror jag inte hon visste hur mycket/lite 20 år är... Men hon värmde mitt hjärta iallafall! :)
Jag skrev ju tidigare i det här inlägget att jag var trött sen gårdagens händelse. Vissa av er vet vad som hände igår, andra har ingen aning... Så det är lika bra att jag berättar det! Igår var det dags att visa vad jag går för. Min lärare från universitetet kom och besökte mig på skolan och övervakade mig när jag höll en lektion! Innan lektionen började skulle jag lämna in en planering och den hade jag suttit och skrivit kvällen innan. Natten mot igår fick jag knappt en blund. Jag gick igenom lektionen gång på gång och när väckarklockan ringde var jag så nervös att jag hade ont i magen.
Lektionen gick inte riktigt som jag hade tänkt mig. Jag var inte alls nöjd efteråt. Dessutom har jag oturen att ha lätt för att gråta när jag gjort något som jag har varit nervös för... Men ni kan vara lugna... jag började inte gråta! :) Efter lektionen hade jag möte med läraren från universitetet och min handledare - båda berömde mig för min kontakt med eleverna! Det kändes hur roligt som helst att höra! Det bästa var ändå när min lärare från universitetet sa "Jag är inte alls orolig för din framtid som lärare och dina elever kommer att älska dig!" När jag hörde det höll jag på att börja gråta! :)
Idag har jag haft exakt hälften av min praktikperiod! Det har gått hur fort som helst och de veckor som är kvar kommer att gå ännu snabbare! Det känns tråkigt att jag måste börja läsa tråkig kurslitteratur och lyssna på ointressanta föreläsningar... Hellre läser jag sagor och lyssnar på barnens visdomsord!
Hej och hopp! Tiden går fort när man har roligt! Nu är det dags att cykla till Iksu för Step Muskel med Sofia och Jo-Hanna. Idag ska jag höja stepbrädan ett snäpp... :)
Ha en fin kväll! Kramar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar