Jag småslumrade lite hela vägen, vaknade till i Skellefteå och smsade lite med Simon, när bussen sedan körde vidare satte jag igång en radiodokumentär och efter det är det svart. Jag vaknade med ett ryck, kollade på klockan och såg att den var 22.35. Jag tittade ut för att försöka se vart vi var, men det var kolsvart. Jag ringde hem och pappa fick snabbt hoppa in i bilen för att möta mig på busstationen. Det gick bra och jag hamnade inte i Torneå, men jag kände mig lite mörbultad.
De första dagarna spenderade jag genom att vila och göra ingenting. Jag kände mig mer eller mindre som en zombie. Sedan blev det lite mer fart. Jag skottade fram eldstaden, grillade hamburgare, pimplade, lekte med brorsonen. Dessutom tänkte jag vara duktig, så jag kollade upp vilka böcker jag ska ha inför kursstarten som var igår. Jag for till stadsbiblioteket och lånade två böcker. Jag läser nu en kurs som heter Hållbar utveckling. En bok jag har läst handlade om hur vi har förstört miljön under de senaste seklet, verkligen en uppmuntrande läsning. Den andra boken har handlat om en pojke som blir barnsoldat. En lång väg hem skriven av Beah Ishmael. Det var helt okej, men väldigt hemsk. Men jag har faktiskt haft väldigt svårt att förstå varför vi ska läsa en bok om barnsoldater när vi läser en kurs som handlar om miljön... Även om jag har varit lite irriterad över bokvalet så har jag inte varit förvånad - det är inte första gången de väljer irrelevanta böcker.
Igår var det alltså kursstart. Det kändes väldigt roligt att träffa alla klasskompisar igen och det kändes som att alla var på bra humör. Kanske vårsolen har något med det att göra? Hur som helst, läraren lade fram alla våra kursböcker och där ser jag att han har glömt den där barnsoldatsboken som är skriven av Beah Ishmael. Men på bänken ligger en annan bok... En bok som har titeln Ishmael. En bok som handlar om miljön. Suck. Hur klantig har jag varit? Det som var välplanering blev helt plötsligt hetsläsning och inte alls ute i god tid.
Nu är jag alltså tillbaka i Umeå. Ni som var hos oss då vi bodde på Gnejs vet att vi hade en enorm säng. Jag menar alltså enorm. King size deluxe. Nu när vi har halverat vår boyta med en tredjedel fick hälften av sängen hamna i förrådet. Så nu känns det ungefär såhär när vi ska trängas, speciellt med en kelsugen katt:
När jag var i Piteå fick jag ett telefonsamtal. Det var hemtjänstchefen som ringde och erbjöd mig jobb, och hon berättade att mina kollegor hade önskat att jag skulle jobba igen. Känns hur kul som helst! Detta är ju min sista sommar innan jag är färdig lärare, så jag känner att det är nu jag har chansen att läsa sommarkurser som ökar min kompetens. Därför tackade jag nej till sommarjobbet tills vidare. Men visar det sig att jag inte kommer in på sommarkursen, eller att jag är spyless plugg så skulle jag ringa upp hemtjänstchefen och extrajobba vid behov.
När jag nu har bestämt mig för att plugga har nästa frågeställning dykt upp: ska jag ta lån eller inte? Jag har pengar så jag klarar mig utan lån, men samtidigt kommer jag inte kunna njuta och jag kommer leva snålt. Men å andra sidan är lånade pengar inte heller mina... Men samtidigt lever jag ju nu.
Idag fick jag dock ett glädjebesked: jag får återbäring på skatten, och det är inte en liten summa heller! Hela 12 000 kronor! Så då är det avgjort: inget lån under sommaren! Nu är det bara att hoppas på att jag tar mig in på kursen!
Så det är en bra dag idag. Bara för att sprida lite extra glädje vill jag visa denna fina bild:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar