Disa, feber och nypon

Igår hade vi en riktig Disa-dag. Vi har pratat om de första dagarna vi hade henne, vi minns olika saker hon har gjort och vi har myst på hela dagen lång!

Första gången vi såg henne var på ett foto på Blocket. På bilden var det fem kattungar: två gula, en grå, en svart och en sköldpaddsfärgad. Då vi såg fotot valde vi den sköldpaddsfärgade, eftersom det är en otroligt fin färg på katter! När vi åkte och att kolla på de söööööta ungarna fick vi veta att den sköldpaddsfärgade var tingad. Men alla andra var lediga. Tolv-veckors kattungar är bland det sötaste jag vet, och jag fick helt ärligt ont i hjärtat när jag fick hålla i dom. De var så söta att jag trodde jag hade dött.

Fyra ungar var alldeles galna, klättrade på stolar, sprang omkring och pep. Men en katt låg ihopkrupen och sov. Det var vår Disa. Vi kände det direkt. Vi tog henne, men vi hade ingen transportbur så jag höll henne innanför min jacka hela bilvägen hem.

En sak jag minns från de första dagarna var hur hon jagade några skator som var utanför fönstret. Hon stod på ryggstödet på en stol, vickade på stjärten och satsade ett ordentligt hopp mot skatorna. Problemet var bara att mellan Disa och skatorna fanns det ett fönster. Hon har aldrig mer jagat skator som är utomhus. Inte skator som är inomhus för den delen heller.

En annan sak jag minns var första gången vi fick henne att äta nåt annat än bara torrfoder. Det var russin som gällde! Jag skrev om det här. Nu för tiden springer hon till köket så fort vi sätter oss för att äta. Hon sitter bredvid oss, lägger huvudet på sned och ser söt ut. Om det inte fungerar så kan hon sätta framtassarna på någons ben, ge ifrån sig ett litet piiip och se - om möjligt - ännu sötare ut. Om hon får någon smakbit, en liten bit ost, skinka eller nåt sånt så tuggar hon länge och väl. Hon är inte direkt den snabbaste i maten, så att säga.

Igår hade vi en spyfluga i lägenheten. Perfekt för jägarDisa! Hon har sprungit, kastat sig handlöst efter flugan. Hon fångade den, tuggade en tugga och lät den flyga igen, för att någon minut senare fånga den igen. Den här gången tuggade hon ordentligt, vi hörde kntsnkshhh och vips så var flugan ett minne blott. Ingen skata, men bra mycket fräschare!

Efter jakten blev hon helt utpumpad och låg och mös i flera timmar. Jag tror minsann att hennes kondition inte är på topp. Tidigare när vi busade kunde hon hålla på i evigheter, det var oftast jag eller Simon som avbröt busandet för att vi blev trötta. Nu orkar hon knappt busa i tre minuter innan hon lägger sig ner som Jabba the Hut.

Disa?

Vid återhämtningen efter flugjakten låg hon och kurrade i mitt knä när jag bestämde mig för att spela munspel, och helt plötsligt blev hon som galen! Hon älskade (eller hatade) de ljusa tonerna, började kurra megahögt, gå omkring och stryka sig mot mig och hon ville helt enkelt ge och få kärlek. Simon filmade en del av det, och nu har vi alltså tänkt visa det för er (trots morgonrock, morgonflottfrisyr och allmän sunkighet):

Senare under gårdagen fick jag veta mitt tentaresultat. Och jag fick.... *trumvirvel*... VG! Känner mig otroligt nöjd! Inte nog med ett fint VG - jag fick bäst resultat av alla i klassen! Jag vet ju att betygen egentligen inte spelar någon roll, men det känns väldigt skönt just nu att veta att jag faktiskt var bäst i klassen på just den tentan. För jag känner mig inte lika säker på resultatet inför hemtentan som vi ska skriva nu. Jag sitter med feber, dubbel storlek på halsen som dessutom är knallröd och allmän trötthet. Dessutom kliar underarmarna igen. 

Men. Jag kurerar mig allt jag kan. Jag har druckit två koppar med hemmagjord nyponsoppa som sägs bota förkylning, huvudvärk och minska risken för prostatacancer. Ni ska få receptet:

För 3 dl nyponsoppa:
* 1/4 dl nyponskalsmjöl (finns iallafall att köpa på Ica Maxi. Kanske att det finns i hälsokostbutiker i mindre städer)
* 1/2 msk idealmjöl
* 2 msk strösocker
* 3 dl kokande vatten

Rör ihop de torra varorna i en bunke eller en stor kopp. Häll över det kokande vattnet och vispa noga. Drick och känn magin ske! :)