onsdag 16 oktober 2013

En kärleksförklaring

Första gången jag såg dig hoppade jag av lycka. Jag hade haft ett slags hål i mitt liv som jag hade försökt fylla med någonting, och det var först när jag såg dig hemma hos mig som jag förstod att det var just dig jag har letat efter.

Du skänker mig trygghet och glädje. Du är snygg, ja, jag skulle nog hellre säga elegant. Varje morgon när jag ser dig så ler jag. Ler åt de fantastiska minnen vi har tillsammans och de minnen vi kommer skapa i framtiden.

Vi vet båda att det här är en tillfällig relation som kommer hålla i ett, kanske två år till, men jag ska njuta så länge det varar. Du vet, och du visste det redan från början, att jag kommer vilja ha någonting annat i framtiden - något du inte kan ge mig. Men när den dagen kommer... den dagen vi skiljs åt... då ska jag ta ett ordentligt farväl och kanske gråta en skvätt. Men jag kommer ganska fort sluta gråta och istället glädjas åt de år vi har haft tillsammans. Och jag kommer vara lycklig för den som kommer att få vara med dig.

Jag älskar dig.


Min älskade diskmaskin. Vet du hur mycket glädje du har skänkt mig?

Innan du kom in i mitt liv var jag frustrerad, ständigt blöt och hade torra händer. Jag förbannade diskhögen som aldrig ville ta slut. Men sedan den dagen du stod i mitt kök har den lilla handdiskning varit nästan en fröjd. Det känns harmoniskt att diska skärbrädan, kastrullerna och kanske knivarna i samma takt som ditt surr. Och det ljud du gör när du släpper ut det allra sista vattnet, precis innan du slocknar, det är bland det bästa ljud jag vet.

Jag ska vårda dig ömt. Ta hand om dina rör och låta dig stå och vädra då och då. Det är du värd.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar